Piett igen…..

Nu återkommer jag som hastigast till släkten Piett som är anor på min mormors sida. Har skrivit om dom tidigare här på bloggen. Nu, eller rättare sagt så var det ett tag sedan, har jag fått uppgift om att det på Landsarkivet i Uppsala ska finnas en CD som en Holger Olsson sammanställt om just släkten Piett. Det verkar som det ska finnas uppgifter om alla Piett-ättlingar ner till vår tid på den. Har skrivit till Landsarkivet och frågat om CN:n och har fått ett svar från dom att den finns där. Tyvärr går den tydligen inte att köpa utan man måste åka dit för att titta på den i deras datorer. Skulle vara väldigt intressant att se den, tänk om man är med? Enligt svaret från Annelie Högbom på Landsarkivet så innehåller skivan följande:

*3930 familjetabeller
*Index över släkten Piette – uppställd i bokstavsordning efter namn
*Index över släkten Piette  – uppställd i födelsedagsordning
*Monsieur Daniel Piette på Pjettaboda – en artikel från Flydda dagar 8:2-3
*Färgbild på Pjettaboda 2001

Landsarkivet i Uppsala

Landsarkivet i Uppsala

Jag hoppas att man snart kan åka dit för att studera den. Om så blir fallet kommer jag givetvis att skriva om det här. Så håll tummarna för att jag kan åka dit inom en framtid.

Annonser

Kungarnas besök i Guldsmedshyttan. (Och lite om Piett)

1546 genomförde Gustav Vasa en reform: På grund av att järnhanteringens ökade i betydelse inköptes ett stort landområde kallat Guldsmedshyttans gårdslän med egen fogde som hade hand om översynen.
På 1550-talet blev Guldsmedshyttan centrum i Guldsmedshytte gårds län.
1551-1553 bildade Gustav Vasa via sin förste fogde Bengt Skrivare Guldsmedshytte kronogård även kallad Kungsgården och bruk samt avelsgård.
Vid Guldsmedshytte kronobruk som låg i närheten göts på 1560-talet merparten av armens kanonkulor.

Både Karl IX och Gustav II Adolf besökte Kungsgården.

Vid det sista besöket levererades, enligt en förteckning, till gästerna för 4 dagars förtäring:

30 kannor vin (1 kanna = 2.62 l)
16 fat herreöl
4 tunnor skrätt bröd
14 tunnor oskrätt
4 oxar
10 får
10 gäss
8 kalvar
400 st ägg
4 lispund lax
6 lispund smör
16 lispund kött & fläsk
2 lispund torr fisk
8 st långor
50 st höns
4 tunnor blandkorn
4 tunnor havre
4 lass hö
24 kärvar halm

(1 lispund = 8,5 kg)

Vid det besöket avhandlades om Lindesberg & Nora skulle få bli städer.
Vid den tiden upphörde dock Guldsmedshyttans gårds län. I stället för fogden tillsattes en bergsföreståndare vid namn Mikael Henriksson Ernst som skall varit en märklig personlighet. Han var järnhanteringsexpert och lärde ut hur man gjöt utan att förbruka onödigt mycket kol. Hans insatser anses vara mycket  betydelsefulla för hela Sveriges bergshantering.
I slutet av 1600 talet överlät kronan arrendet till Daniel Piett och gästgivaren Jonas Gustavsson.
Daniel Piett dör sedan 1745 på gården Pjettaboda i Guldsmedshyttan.

Vallonsläkten Piett, del 4, Bröderna Daniel och Joris.

Här kommer 4:de och sista delen av Donald Freijs historia om Piettarna. Denna gång handlar det och Daniel d.y, som är min ana, och hans bror Joris. Ni får detta denna gång, kanske jag återkommer senare med mer om Piett i Guldsmedshyttan.

Daniel var son till bruksförvaltaren för Ramshytte bruk, seigneur Daniel Piett och föddes där omkring 1667. Han finns omnämnd i födelseboken för Kils församling med namnet Dan. Ovisst är vilket år längden avser. Han flyttar med föräldrarna 1668 till Guldsmedshyttan i Lindesberg. Daniel Piett och brodern Johan samt Daniels svärfader Petter Noesson Werlin förekommer i Lindes häradsrätt ett flertal gånger om lånetransaktioner samt tvister om ägogränser med grannarna. Daniel Piett blev en ansedd bergsman i Guldsmedshyttan, där han år 1728 blev förordnad till nämndeman i Lindes häradsrätt. Denna syssla upptog mycket utav hans tid. Han hade denna tjänst i 17 år. Som nämndeman blev han många gånger förordnad att tillsammans med Anders Nilsson i Vasselhyttan, förrätta ett stort antal bodelningar. Även att besiktiga för rättens räkning, överträdelser om skogsavverkningar samt att förrätta syn om ägotvister emellan gårdar och grannbyar. Det hindrar inte att Daniel själv står som anklagad för något övertramp, eller att han anklagar överhet eller någon granne i ett tvisteämne.

Daniel avled 75 år gammal och begravdes i Lindesberg.

Monsieur Joris Piett är i sin ungdom bosatt hos målarmäster Johan Graan i Lindesbergs stad. Där antecknas han som målargesäll. Joris står fadder i Lindesberg för brodern Daniel Pietts son, Daniel 1705 och 1707 för en Maria, dotter till Per Winge och Anna Werlin. Joris ingår äktenskap 1712 och då med sin troliga styvsyster Petronella Werlin, som med stor sannolikhet är dotter till Petter Noesson Werlin och Maria Joensdotter. Joris Pietts mor, Maria Fassing, blev omgift med änkemannen Petter Noesson Werlin, som hade en dotter med namnet Petronella, vilket torde vara den dottern, som blev Joris hustru. Joris och familjen påträffas för sista gången 1717 i Lindesberg. Familjen försvinner därifrån och är sedan dess inte återfunna.

Detta var detta……. återkommer! Snart!

Vallonsläkten Piett, del 2, Jean och sonen Jacob

Idag fortsätter min ”serie” och Piettarna. Det är Donald Freij som forskat och skrivit texten nedan. Håll till godo!

Jean Piette förekommer som masmästare vid Åker minst från 1627 till 1637. Han anges av E.W. Dahlgren i dennes bok ”Louis De Geer 1587-1652 etc.” sid. 382, som ansvarig för kanontillverkningen vid Åker bl a åren 1630-36 tillsammans med Pierre Mario. Av Peter von der Heijdens räkenskaper för Åkers och Krampa järnbruk (RA) framgår även att ”Johan Piet är Lefurerat för han hafuer nybygdt en Ny Masugn wid Åkers bruk 680 Dr 18 öre”. Räkenskapsåret var 1635. Senare uppgifter om Jean Piette förekommer inte. Han avlider troligen mellan 1637-40.

Jacob Piett nämns först vid Åker år 1635 och med anknytning till näraliggande Björndammens bruk i Dunker sn 1640. Privilegier för detta bruk beviljas av drottning Christina för Hans von Förden den 26 januari 1637. Denne överlät omgående bruket på rådmannen Anders Hindersson i Stockholm, som i sin tur sålde bruket den 10 oktober 1638 till faktorn för Torsilia (Torshälla) Georg von Emersen för 5600 Dr Kmt. Den senare lät här bygga masugn och två stångjärnshamrar – Stålboga 1642 och Nyhammaren 1643. Möjligen är det Jacob Piett som år 1637 på von Fördens uppdrag anlade och byggde Björndams masugn i Dunker. Jacob Piett påträffas åtminstone 1638 som bruksförvaltare på Björndammens bruk och då i kompanjonskap med Herman zur Schmiede (Herman Tersmeden) och även med driften av Öllösa bruk i Gryt sn, från år 1640.

 Björndammen  

 Under Torsilia snidverk arrenderades från år 1636 Öllösa bruk. Förvaltningen av detta sköttes från början av Herman zur Schmieden. I samband med anläggningen av Björndammens bruk, nämns Jacob Piett vid sidan av denne Herman. Båda förvaltarna hörs dock av bergskollegium åren 1647-48 om förhållandet kring von Emersen och hans affärer med ägarna av Torsilia. Därefter kvarstår Jacob Piett som ensam förvaltare av Björndammen.

   År 1641 byggde Piett och Tersmeden en stångjärnshammare vid Stålboga. Till detta nybygge lämnades säkert de erforderliga medlen av Torshälla snidverk, som hade rätt till stångjärnsleveranserna från denna hammare. År 1643 byggde de bägge förvaltarna ännu en hammare. De kallade den Nyhammaren. Dessa två bruksförvaltarna företog vid denna tid en livlig brevväxling, samt med besök hos Louis de Geer om brukens olika bekymmer. År 1649 skrev dåvarande ägarna till Björndammens bruk, ett nytt kontrakt om bruket med handelsman Adam Radou i Stockholm. Denne drev ej bruken själv utan han lät Jacob Piett förestå bruksdriften. Jacob Piett förekommer flera gånger i Villåttinge domböcker för åren 1670-75 där han tituleras bruksförvaltare. Det är ägaren till Mora bruk, Carl Bäckerfäldt, som anklagar Jacob Piett för intrång på hans ägor vid malmbrytning, men till Pietts försvar kan sägas, att rågången mot allmänningen var ganska godtycklig.

Jacob Piett avlider 1675 på Björndammen i Dunker. Det framkommer i en akt att Jacob och Catharina fick sju döttrar som nådde vuxen ålder. Mågarnas namn är nämnda men några av döttrarnas namn har uteblivit.

Efter Jacob Pietts död 1675 fortsätter sterbhuset att med mågen Henrich Liung som målsman arrendera Björndammens bruk t o m 1681, då Gregorius Du Rietz överlåter bruket med arrendatorer och samtliga problem på kommersrådet Nils Ertman, adlad Schönberg. I en akt i bergs- och hammartinget för Björndammens bruk 1682, framkommer det att Nils Ertman har för avsikt att slutföra sterbhusets olika transaktioner med ägaren. År 1681-82 fortsätter den andra av Jacobs mågar, Roloff Fassing uppgiften på bruket. Denne råkar sedan i onåd hos nye ägaren. Släkten Pietts uppgifter vid Björndammens bruk är därmed slutförda.

Fortsättning följer………

Vallonsläkten Piett, del 1, ursprunget.

Jag har fått tillstånd att här på min blogg publicera texter som Donald Freij skrivit ner om Vallonerna Piett. Han är också ättling till Daniel Piett d.ä. liksom jag. Han har forskat en hel del om dessa och här kommer första ”delen” om denna Vallonsläkt.

Map_of_Wallonia

Regionen Vallonien i Belgien (röd)

”Släkten Pietts ursprung, tid för invandring mm är i stort sett okänd, eftersom kontrakt för de första representanterna för släkten saknas i de svenska arkiven. Man har dock skäl att misstänka, att invandringen kan ha ägt rum i nära anslutning till tidpunkten för Wellam de Besches övertagande av arrendet av Åkers bruk år 1623, liksom att denne sannolikt tidigare väl känt den masmästare och masugnsbyggare, som erhöll förtroendet och ansvaret för uppbyggandet av den ”fransöiska” masugnen.

En antydning om att så kan vara förhållandet finner vi i att Wellams broder Gerhard född 1585 i Liège, i sitt första gifte år 1615 i Dordrecht i Holland äktat en Maria Piet, död i Sverige 1637. Gerhard, som anställts som byggmästare av Carl IX år 1608, vigs en andra gång med Margareta von Emersen, vilken kom från en rik och förnäm släkt.

Ovan nämnda Maria kan således vara en syster till Jean Piette och den länk, som förmedlat kontakten mellan Wellam de Besche och dennes masmästare m.fl. vid Åker. Den förmodade brodern till Maria Piet kan vara Jean Piette, dog c 1640. Jeans hustrus namn har ännu inte påträffats i något arkiv i Sverige. De förmodade fyra barnen till Jean Piette är då sedermera bruksförvaltaren vid Björndammens bruk Jacob Piett, död 1675 samt Johanna Piett, gift med Pier Fagge (Fagot) i Finspång 1634. Släktförhållandet med ovanstående och Johanna Piett styrks av uppgifter från Villåttinge häradsting åren 1642 och 1645, varav framgår, att Peter Fagge byggt väg till Stålboga, dvs. till den stångjärnshammare, som anlagts av Jacob Piett och Herman zur Schmied. Det tredje barnet skulle vara Anna Piett född c 1620. Hon blev gift med en Philip och de fick fyra barn. Anna Piett avlider i Stockholm 1672. Det fjärde av barnen Daniel Piett, född c 1630 sedermera bruksförvaltaren på Ramshyttans bruk i Kil, Närke.

Dessa fyra personer kan mycket väl vara syskon. Något egentligt bevis för detta har inte framkommit. Endast indicier tyder på detta. Fortsatt forskning kan senare komma att verifiera eller förändra vissa antaganden och slutsatser i denna utredning.

Släktnamnet med stavningen Piette förekommer endast för Jean. Därefter skrivs det oftast Piett.

 Efter omkring fyra och ibland fem generationer bortlades släktnamnet och sedan förekommer endast fadersnamnet (patronymikon).”

Sommaren, ja det som nu kallas sommar, börjar lida mot slutet….

….fast ännu är det välan en del kvar får vi hoppas. Dom lovar ju att lite värme ska komma nästa vecka.

Du får hålla utkik här på bloggen inom dom närmaste dagarna. Snart kommer ett eller flera inlägg där jag tänkt skriva lite mer om Piett, min vallonana. Så håll koll!

Fortsatt trevlig sommar önskar jag dig!

Gifte hit och gifte dit…..

Så gällde det åter igen min anfader Daniel Piett d.y. (kallar honom d.y. eftersom hans far också hette Daniel Piett och han blir då d.ä.) som jag skrev om för några dagar sedan.

Han gifte sig 19 juli 1696 med Maria Persdotter Werlijn som var dotter till Petter Werlijn Noensson och Maria Joensdotter. Daniels far hette som jag skrev Daniel Piett d.ä., som jag skriver för att skilja dom åt, och modern hette Maria Fassing. Nu är det så att Daniel Pietts far dog 5 maj 1692 och Maria Werlijns mor Maria Joensdotter dog 1694. Båda avled innan Daniel gifte sig med sin Maria. OJ vad rörigt det blir, eller hur? Hoppas du hänger med.

En enkel skiss jag gjorde för att. som jag tror, fått det hela rätt

En enkel skiss jag gjorde för att. som jag tror, fått det hela rätt. Du kan klicka på bilder för att se den större.

Det som jag tycker är det lite oväntat är att Daniel Piett d.y: s mor Maria Fassing och Maria Werlijns far Petter Werlijn Noensson gifter sig med varandra. Det sker 1695, och det innan Daniel och hans Maria gifter sig 1696. Vad jag förstår, om jag tänker rätt, så måste då Daniel Piett d.y. gifta sig med sin styvsyster och hans hustrus far blev hans styvfar. Tänker jag rätt där eller?

Nu vet jag inte om jag fått allt detta rätt eller om jag har fel från början med relationerna, personerna och släktskapet. Om någon vet något annat och kan rätta mig så är jag tacksam.