Vårträffen 2017, med min Facebook-grupp

20170527_105429111_iOS

Församlingshemmet i Ramsberg

 

Min Facebook-grupp, Släktforskning i Fellingsbro, Lindesberg, Ljusnarsberg o Ramsberg, hade i lördags den 27 maj, sin traditionsenliga ”Vårträff”. Vädret var det bästa försommarväder man kan tänka sig, soligt och säkert 25 grader varmt. Det var den 5:e i rad i lika många år och nu var vi tillbaka i Ramsberg. Det var mest Gunilla Didriksson som ordnat det mesta denna gång. Vi höll till i församlingshemmet mitt emot kyrkan i Ramsberg.

20170527_080604174_iOS

Vi började klockan 9 och ett 25-tal medlemmar hade tagit sig dit för att medverka. Det började med kaffe och smörgås och Gunilla hälsade alla välkomna samt berättade lite om dagens program. Därefter började vi med att Gunilla höll ett föredrag om Ramsberg eller rättare sagt Ramshyttan som egentligen hette förr. Hon uppehöll sig på 15- och 1600-talen och berättade om Ambros med flera som verkade i Ramshyttan då. Hur och var hon hittat uppgifterna och visade hur hon dokumenterat uppgifterna.

Efter henne berättade Margareta Ericsson om sin forskning om Laxbro-släkten och vad hon kommit fram till där. Tyvärr la datakanonen av just när hon började så hon fick berätta utan bilder.

Sedan var det dags för lunch. En god Tacopaj med fin sallad och goda såser serverades, därefter en kopp kaffe. Efter lunchen Gick vi upp till kyrkan och där guidade Shiela Green oss runt och berättade om kyrkan samt i sakristian visade hon oss vackra textilier och kyrksilvret.

20170527_105253540_iOS20170527_105633641_iOS

20170527_112605157_iOS20170527_113100089_iOS

20170527_113744822_iOS
20170527_115434417_iOS

När alla sett sig mätta på det så tog vi en tur er i kyrkogården där Gunilla berättade om dom 11 gjutna gravplattorna och om den gamla kyrkan som legat där. Väl tillbaka i församlingshemmet hade Margareta fått fart på datakanonen och  visade då dom bilder vi missade öre lunch. Därefter var det fritt att titta i varandras släkt och anbyte m.m.

 

 

20170527_114535749_iOS

20170527_114716968_iOS

Enligt sägen ska Lasse-Maja suttit fängslad i denna stupstock

20170527_114933861_iOS

Jag själv blev inte kvar så länge för jag fortsatte ner till Siggebohyttan och Maja-Stina Gustavsson, en av mina nyfunna tremänningar, för att där planera vår släktträff vi ska ha den 17 juni. Till den återkommer jag med största säkerhet här i bloggen längre fram.

Döden, en del av livet, då som nu

Min mormors far, Karl Emil Falk, som jag skrivit om många gånger förut här i bloggen, dog den 9 februari 1938 av Tarmkräfta (numera heter det tarmcancer). Han hade kämpat på många år med många barn, två hustrur där den första, Emma Holm, dog bara 35 år gammal av Lungsot. 4 av hans 11 barn nådde aldrig vuxen ålder. En gosse som aldrig blev döpt och namngiven blev bara 14 dagar gammal. Två söner, Jonas och Karl Erik blev båda, lite drygt 3 månader och en gosse, Martin blev 6 år men dog av Tuberkulos i hjärnan som det står i dödsnotisen.

Jag har några tidningsurklipp som rör Karl Emils egen död, vilket jag tycker är intressant och roligt att dom finns kvar. Man kan se hur man tillkännagav en persons död på den tiden och hur man formulerade sig i sådana ”annonser”. Som man kan se i en av dom, artikeln om hans jordfästning, hur man beskrev hur begravningen gick till. Jag tycker de är roligt att se vad man valde för musik och vilka som höll tal m.m. under begravningen.

Här nedan ser du dessa tidningsurklipp.

Karl Emils död tillkännagivs

Tillkännagivandet

Mormors far Carl Emil Falk dödsruna

Dödsannonsen

Karl Emils Jordfästning

 

Tackannons

Vår släktträff börjar ta form

Tänkte rapportera lite om hur det går med den kommande släktträffen som jag och tre av mina tremänningar försöker ordna i sommar. Har skrivit om det förut men nu börjar det dra ihop sig lite mer. Vi har ordnat med plats, Vasselhyttans bygdegård. Vi har skickat ut inbjudningar både via Facebook-gruppen och via vanlig snigelpost till dom som inte har Facebook. Anmälningarna börjar komma in så smått. Än är det ju drygt två månader till träffen så det blir väl att dom flesta kommer med sina anmälningar sista veckorna.

Facebook-gruppen som heter ”Ättlingar till Karl Emil Falk”, som är en sluten grupp, har vuxit ganska bra och sista tiden har det blivit många nya medlemmar/släktingar. Är nu uppe i drygt 100 stycken. Jättekul, man har hittat många nya släktingar som man inte hade en aning om tidigare.

Jag har bl.a. fixat en tipspromenad med fina priser, det kommer bli lite filmvisning och eventuellt någon föreläsning. Den biten har inte jag ansvar för, det har Iris. Vi ordnar ingen mat utan det får var och en ta med sig själv, vilken vi tycker är enklast. Respektive och barn är givetvis välkomna också.

Du som har funderingar på att ordna något liknande, gör ett försök. Det är jättekul att försöka dra ihop släkten. Men börja, som jag gjort, med en Facebook-grupp där du samlar dina släktingar, sedan fyller den på sig själv så att säga. Våga prova!

När inga husförhör finns längre…

Väldigt bra inlägg i en bra blogg. Läs denna om du är nybörjare men även du mer erfarna släktforskare har nytta av den. Det finns även en massa annat men det är släktforskningsbiten som jag är intresserad av. Du kanske hittar något mer du gillar. Vem vet! Gör ett försök och läs en del av av hennes inlägg så får du se.

Fantasin skenar...

… hur gör man då? Går det att komma längre tillbaka i släkten, eller tar det slut där?

fb1

Husförhörslängderna gör ju helt klart livet enklare för dagens släktforskare. De innehåller uppgifter om alla invånarna i en församling, by för by… ner till familjenivå. De är en sammanfattning av födelse, vigsel, flyttlängder och dödsböcker… skulle man kunna säga, och visar hur familjen på en speciell adress såg ut vid en viss tidpunkt.

Hur innehållet i dessa längder är upplagt varierar från socken till socken – tillika under tidens gång. I de allra tidigare saknas ganska ofta både födelse år och datum.
I stället brukar det stå hur gamla personerna var när längden upprättades… vilket vanligtvis skedde med fem-tio års intervall, men hur som helst – korrekt födelseinformation eller åldersangivelse – så kan man se hur familjerna såg ut… med barn och eventuellt tjänstefolk. Varje person hade sin egen rad i boken…

View original post 1 285 fler ord

Rösjötorp i Gränshyttan. Där mormors far bott.

Min mormors far Karl Emil Falk var född i Guldsmedshyttan 1867 men flyttade runt en hel del under sina barndoms år. Första året nere i Närke, på Haddebo bruk, sedan runt i Guldsmedhyttan, ett tag under 1875 var han med familjen uppe i Nederkalix, sedan hem till Guldsmedshyttan igen. I nästan 4 år bodde dom i Bångbro, Ljusnarsberg när han med familjen, den 9 juni 1880 flyttade till ett litet torp ute i skogen, Nedre Rösjötorp.

rosjo

I skogen öster om Rösjön, cirka en mil öster om Vasselhyttan låg det lilla torpet där Karl Emil bodde med sin mor, hennes man sedan 7 år, Johannes Falk och tre syskon, Anna Olivia, Johan Arvid och Agnes Lovisa. Under tiden dom bodde där, lite drygt ett år, fick han en syster till. Lavinia föddes 18 augusti 1881 och i oktober flyttade familjen till Stripa då Johannes fick jobb som gruvarbetare i Stripa gruva.

rosjotorp_nedre-001

1935, när Karl Emil och hans dotterson Karl Ahlström var uppe och besökte Rösjötorp en sista gång. Det är Karl Emils käpp du ser i förgrunden. Bilden tagen av Karl Emil.

rosjotorp_nedre-002

Karl Emil vilar en stund vid den gamla ladan vid Rösjötorp. Fotot tagen av Karl Ahlström.

Detta lilla torp, Nedre Rösjötorp, fanns kvar till någon gång i mitten av 1930-talet. Karl Emil var uppe dit 1935, så då stod det kvar, tillsammans med sin dotterson Karl Ahlström som då var 23 år gammal och Karl Emil själv var 68 år. Det var sista gången han såg sitt gamla hem. Karl Emil dog 1938, i februari.

 

 

 

Bilderna från Vasselhyttans Hembygdsförening.

Porträtt på dina släktingar

Det finns en sida på nätet där du kan hitta många av dina släktingars porträtt. Jag sökte härom dagen på det sätt där man laddar upp en gedcom-fil och fick 9 träffar. Bl.a. min morfar där det blev 2 träffar. Det ena var ett ungdomsporträtt som jag har förut, även på papper men det andra hade jag inte sett. Där fick jag också lite mer information om honom som jag inte hade förut. Intressant och kul.

pettersson-anton-18990103

 

Om du själv vill prova detta så har du länk till sidan här: Svenskt Porträttarkiv

 

 

Släkt på 1900-talet, nej tänt!

Har ju tidigare skrivit om min mormors far Karl Emil och min jakt på hans okända far. Också om den Facebookgrupp jag startat för hans ättlingar. Nu har jag börjat leta ”nyare” släktingar till en av hans systrar, Anna Olivia Falk, gift Rydelius, som också hon var född ”oäkta” den 14 mars 1873. Hon och Karl Emil hade samma mor men med största sannolikhet olika fäder. Anna, som jag kallar henne, bodde hela sitt liv i Guldsmedshyttan, utom några år runt sekelskiftet 1900, då hon med familjen bodde i Sundborn i Dalarna. Då jobbade hennes man, Gustaf Adolf Rydelius, som byggnadsarbetare där några år. Han var annars gruvarbetare i Stripa gruva.

Anna och hennes man fick 10 barn, varav 9 nådde vuxen ålder. Deras första barn, en son, blev bara 5 år gammal. Han dog i Engelska sjukan vintern 1895.

Jag ska här berätta om ett par av dessa. Men har bara kunnat följa dom fram till 40-talet, så långt församlingsböckerna finns tillgängliga på SVAR. En del inte ens så långt. Sedan har jag hittat dom i ”Sveriges befolknings”-skivorna och i ”Sveriges dödbok” samt i några fall, där jag hittat barn och barnbarn, även använt mig av ”Birthday.se”.

Annas tredje barn, Ester Olivia, föddes den 13 januari 1895 i Stripa, Lindesbergs Landsförsamling. Hon flyttade med sin familj till Sundborn i Dalarna och tillbaka till Vasselhyttan i Guldsmedshyttans socken men vid 18 års ålder tog hon steget och flyttade till Amerika, det stora landet på andra sidan Atlanten. I augusti 1913 packade hon väskan och reste till staden Rockford som ligger i staten Illinois. Där borta hittade hon sin älskade, Oskar Emanuel Jansson. Var han var född vet jag ej men den 26 mars 1886 såg han i all fall dagens ljus. Anna och Oskar ingick äktenskap där borta i Staterna. Den 18 april 1914 gifte dom sig inför domaren Reikkon i Rockford. Tre och ett halv år senare fick Anna en son där borta. Dagen efter julhelgen 1917 föddes Oskar Knut.

Bara knappt två år senare flyttade familjen tillbaka till Sverige och i tre månader bodde dom strax utanför Örebro innan dom till jul 1919 flyttade hem till Vasselhyttan igen. Där fick Anna två barn till, Maj-Britt född 1922 och Birger 1924. Sista året jag kunnat följa dom i församlingsböckerna 1937-38 bodde familjen i Utanhed i Ljusnarsbergs socken.

Ester dog den 24 april 1970, då bodde hon i Vårgårda i Västergötland men hon begravdes dock i Guldsmedshyttan den 6 juli 1970.

Den andra av Anna Olivia Rydelius döttrar jag tänker berätta om är Anna Kristina, född 13 april 1898 i Sundborn. Eller rättare sagt så kommer jag mer fokusera på hennes son Otto Edvin, född 5 april 1919. Även om Kristina levde ett brokigt liv. Hon var hushållerska hos många olika familjer i bl.a Kårberg och Lindbacka. 1917 flyttade hon till Norrköping, vet dock inte var i staden. i november 1919 kom hon hem till sin familj i Stråssa, där blev hon kvar ett år och i november året därpå flyttade hon ner till Norrköping igen. När hon kom hem 1919 var hon gravid och i april födde hon sonen Otto, som har okänd far, innan hon åkte ner till Norrköping igen. Utan att ta med Otto, han fick bo hos släktingar i Guldsmedshyttan. 1920 flyttade han till Örebro och blev fosterbarn.

Men i april 1923 kom hans mor hem, då gift med Carl Oskar Persson och även med en son tillsammans med honom. Då fick Otto flytta hem till dom på Jakobsgatan i Örebro. Dom flyttade senare till Tegelgatan 4 i samma stad. Men 1937, efter att Ottos styvfar begärt hos kyrkan att Otto skulle få efternamnen Persson, flyttade Otto hemifrån och behöll namnet Rydelius.

Som sagt, den 27 oktober 1937 flyttade han till Kungsholmen i Stockholm. Otto hade varit Reklamtecknare med egen firma i några år och under sin tid boende på Inedalsgatan 13B i Stockholm studerade han anatomi och färglära hos konstpedagogen Wacek von Reybekiel.

I november 1939 flyttade han tillbaka till Örebro där han bodde med sin mor och styvfar och drev där egen reklamfirma. Han titulerades sedan konstnär och var som sådan autodidakt.

otto-rydelius

Otto ”Topsy” Rydelius

Han genomförde ett 20-tal separatutställningar och medverkade i bland annat samlingsutställningarna Unga tecknare på Nationalmuseum, Örebromålare i Örebro, Närkekonstnärer i Örebro och med Örebro läns konstförening. Under namnet Edvin Persson ställde han ut två skulpturer i den jurybedömda vårsalongen i Örebro, de två abstrakta bluffskulpturerna tillverkade av skrot gav upphov till en flitig pressdebatt.

Hans konst består av teckningar och grafik med ett berättande innehåll och abstrakta skulpturer.Rydelius är representerad vid Örebro läns museum, Gustav VI Adolfs samling, Örebro läns landsting, Livregementets grenadjärer och Örebro kommun.Rydelius var en av initiativtagarna till bildandet av Örebro läns konstnärers förening.

Otto blev som konstnär kallad ”Topsy”.

Tre olika exempel av Topsys tavlor

Otto gifte sig 15 juni 1946 med Anna Mary Olsson Rydelius och fick med henne två barn, Christina f. 1951-10-27 och Mikael f. 1956-06-18. Då bodde Otto och Mary i Längbro. Örebro län.
Jag har fortfarande 4 barn till Anna kvar att forska på. Så vem vet, det kanske finns mer spännande i den familjen. Då får jag återkomma med det längre fram.

otto-rydelius-15

Skulptur gjord av Otto ”Topsy” Rydelius