Farfars morbror Johan

Det finns en person, en ana, som jag fastnat mer för på senaste tiden av min släktforskning. Johan Larsson, född den 22 april 1855 i Nyckelby, Fellingsbro och död den 14 juli 1923 i Fågryte, Fellingsbro. Varför jag fastnat för honom vet jag inte, det är inget speciellt med honom i jämförelse med många andra anor jag stött på. Han gjorde inget speciellt eller levde något annorlunda liv än dom flesta. Har inte så många uppgifter om honom,. Jag har kunnat följa honom helt och fullt från födelse till död.

Jag hade inget foto av honom, som jag hade på hans syskon, tills jag var till Fellingsbro hembygdsförening i höstas. Där fanns ett, så då fick jag syskonskaran fulltalig i foton. Detta har jag skrivit om tidigare här i bloggen. Vilket du kan läsa HÄR.

Kanske det var när jag till slut såg honom på bild som jag fick honom som favorit. Kolla in polisongerna. Här nedan, under fotot kan du läsa hans levnadsbeskrivning.

Johan föddes den 2 april 1855 i Nyckelby, Fellingsbro socken. Han bodde i Nyckelby nr 3 hos sina föräldrar Lars Persson och Stina Jansdotter fram till 1879 då han flyttade till Öster Sörby nr. 2.
På Öster Sörby nr.2 bodde hans farbror Per Eric Persson och han fick jobb hos honom som dräng, Där blev han kvar till 1881 då han flyttade tillbaka till Nyckelby. Denna gång till Nyckelby nr.5 där han fick jobba som dräng hos Anders Jansson i cirka ett år.
1882 tog Johan och hans blivande hustru, Stina Katrina Andersson, ut lysning och 17 november 1882 gifte dom sig i Fellingsbro kyrka. Samtidigt som dom gifte sig flyttade Johan hem till sin svärfar i Fågryte nr. 1,
1883 blev Johan egen ägare till en del av Fogryte nr.2. Den 12 december 1883 föddes Johans och Stina Katrinas enda barn, dottern Ida Katrina.. Han drev gården tillsammans med sin hustru fram till sin död den 14 juli 1923. Han avled då i, som det står i dödboken, magkräfta, vilket vi i nutid benämner magcancer.
Johan blev 68 år 2 månader och 22 dagar gammal.

Nu har jag ramat in fotot av Johan så nu åker även han upp på väggen tillsammans med sin syster Anna Sofia, min farfars mor, bland alla andra av mina anor.

Pappa visste nog inte, men visste farfar?

Farfar Eric, född 1895 och död 1967, hade två syskon. I alla fall vad jag visste tills jag började släktforska. Min far har aldrig talat om det och jag tror inte han visste. Farfar hade ytterligare en syster.

Farfar Eric och hans syster Elly. Foto måste vara taget 1900.

Han var äldst och född 17 april 1895, hans syster Elly föddes 2 februari 1900 och hans andra syster Margareta, kallad Greta, föddes 17 september 1902. Elly kommer jag inte ihåg då hon dog när jag var bara 1 år på 3 dagar när. Kanske har träffat henne men som sagt var jag för liten. Farfar kommer jag ihåg, han dog 1967, då jag var 9 år och hans yngsta syster Greta, dog 1982. Henne kommer jag väl ihåg. Vi hälsade på henne och hjälpte henne mycket på ålderns höst. Varken hon, Greta eller systern Elly hade några barn så pappa och nu hans barn, varav jag är ett, är dom enda ättlingarna till Lars Eric, farfars far, och Anna Sofia, farfars mor.

Farfars far Lars Erik Gustafsson med sina stoltheter

Men så när jag började släktforska hittade jag, som jag skrev i början, ytterligare en syster, Anna. Hon föddes som nummer två, ganska precis 3 år efter farfar. Hon blev dock inte så gammal, föddes 29 april 1898 och dog 2 maj, alltså bara 3 dagar gammal. Det blev lite av en chock när jag upptäckte det, för jag har då aldrig hört talas om det och jag frågade mina syskon om det och ingen hade någonsin hört talas om det heller. Antagligen visste inte pappa heller det. det borde han talat om och kanske inte ens farfar visste. Visste han så hade han nog aldrig talat om det.

Tyvärr så finns ingen uppgift om dödsorsak i dödboken för lilla Anna. Hon begravdes i Fellingsbro den 7 maj.

Emil diktade om Engelbrekt

Min mormors far Karl Emil Falk, kallad Emil, var en duktig diktare förutom musiker och fotograf (som jag skrivit om tidigare här i bloggen). Jag har i min ägo några dikter av honom och tänkte här publicera en av dessa. Publicerade den dikt han skrev till invigningen av Bygdegården i Vasselhyttan 1922. Men här kommer en annan kallad ”Engelbrekt” som han skrev redan 1898.

ENGELBREKT

I forna dagar Sverige Trycktes.
Av hårda fogdar och Tyranners ok.
Då maken ifrån makan rycktes
Utav tyrannens legda hop.
 
Då spändes bondens hustru framför plogen
Och bönder hängdes upp i rök
Dess söner togos ut från logen
Var oskuld pröva fick på nöd.
 
Och folket i din nöd då trodde
Allt hopp var ute, lyckans dag förbi
Men där som nöden svårast bodde
Var också hjelpen närmast, ty si.
 
En man av folket fast så ringa
Då uppstod uti Daloms land
Han hopp och räddning skulle bringa
Åt sitt förtryckta fosterland
 
Historien mäter han var ringa
Till växten liten men likväl
Han kunde och han skulle bringa
Sitt offer, utav kropp och skäl.
 
För likars nöd hans hjerta klappar
Han hör den svek som stiger från hans land
Han samlar män från berg och dal och backar
Att landet rädda, gå de hand i hand.
 
Och så med mod man följer hövitsmannen
I strid för maka, hem och härd
Och uppå flykten jagas snart tyrannen
Och undran spörjes hos en häpnad verld.
 
Men på en Ő i Hjälmans sjö
Han föll för svekets bila
Hans enda lön det var att dö
Och i sin fosterjord få vila.


1898  E F-K
Engelbrekt Engelbrektsson

Social distansering i Korså Bruk

Så här i Coronatider måste man ju hitta på lite utflykter med kaffe eller matsäckskorgen. Detta för att hålla sin sociala distansering som man ska göra i dessa tider. I dag blev det en resa till Korså Bruk som ligger cirka 1,5 mil norr om Hofors. Dock ligger själva Korså i Dalarna, närmare bestämt i Sunborns socken, Falu kommun. Vi tog en tur dit eftersom man åkt förbi skylten nere i Hofors många gånger när man varit på väg till Falun i allehanda ärenden men aldrig svängt av till höger mot Korså. I dag blev det av fast vi kom från andra hållet dit, från Storvikshållet men äkte över Hofors hem. Vi har bara lite drygt 5 mil dit men ändå har det inte blivit av på dom dryga 30 år jag bott i Dalarna, men nu så.

Jag tycker det är intressant att besöka gamla bruk eftersom jag hade många smeder m.m. i min släkt, dock inte här uppe utan längre neråt i Bergslagen. Nedan kan du läsa ett utdrag från Wikipedia om Korså bruk och under detta ett bild med några bilder jag tog där idag. Vi besökte också kyrkogården som låg några hundra meter söder om själva orten. En vacker plats vid sjön Lilla Logården. Några bilder finns med därifrån också.

”År 1838 fick Stora Kopparbergs Bergslag sin ansökan beviljad att anlägga ett järnbruk vid den lilla Korsån, som bildar avlopp för sjön Hinsen i  Sundborns socken. Carl Henric Örtengren, bokhållare på  Svartnäs bruk fick, 23 år gammal, i uppgift att flytta till Korså och där bygga ett nytt järnbruk mitt i vildmarken, där inga vägar eller byar fanns. Privilegiet gällde för fyra härdar och tre hammare och en årlig produktion av 475 ton stångjärn. Örtengren var född 1815 i Stora Kopparbergs församling , men växte upp på Svartnäs, där hans far Jacob Henric Örtengren var bruksinspektor. Korså bruk togs i drift 1841 för att bearbeta tackjärnet från Ågs hytta. År 1847 infördes  Lancashiresmide i Korsån med gott resultat och stångjärnet höll en hög kvalitet. Det fanns god avsättning för Lancashirejärn och Korså bruk låg strategiskt mellan sjöarna Hinsen och Hyen. Tackjärnet transporterades från Åg till Svartbäcken och sedan över Hinsen till Korså där det bearbetades till stångjärn. Därefter transporterades stångjärnet vidare över Hyen till Korså station vid Gävle-Dala Järnväg och med tåg till Gävle och vidare ut i världen. Brukets storhetstid var under 1880- och 1890-talen, som mest tillverkades 2 600 ton stångjärn och mer än 3 000 ton smältjärn per år. Befolkningen uppgick under perioden till knappt 400 personer. Bebyggelsen i Korså bruk växte fram och fick en typisk brukskaraktär med verksbyggnader, förvaltarbostad, brukshandel, skola och ladugård. Föreningslivet var aktivt och det fanns bruksorkester, dansbana, handelsförening, mission och nykterhetsförening. På grund av de långa avstånden fick bruket en egen begravningsplats som ligger vackert vid sjön Lilla Logården. 1930 upphörde produktionen vid Korså bruk och Stora Kopparberg koncentrerade all sin järnproduktion till Domnarvets järnverk i Borlänge.”

På vägen hem fick vi se en märklig byggnad nere i Hofors. Var tvungen att ta en bild av den. Väl hemma tog jag reda på att den kallas ”Kornskruven”.

Anders Andersson och Maria Andersdotter, var bodde dom?

Här kommer ett ”tråkigt” inlägg, helt utan bilder, bara en massa text, men jag hoppas du vill läsa det ändå. 🙂

Anders Andersson, min morfars farmors far, föddes i Lindesberg 1789. 1790 eller? Jag vet inte riktigt vilket år ännu. Hans hustru, min morfars farmors mor självfallet, föddes 23 mars 1788 i Lönnemora, Ramsberg. Dom gifte sig 1815 i alla fall och fick sitt första barn Anders den 7 april 1816 och enligt födelseboken skulle dom då bo i Fornaboda. 2 maj 1819 kom dottern Maria Christina och då skulle dom bo i Snuggan. Även tredje barnet Per Eric ska vara född i Snuggan 25 juli 1822 och Maja Stina, fjärde barnet ska även hon vara född i Snuggan 10 augusti 1824. Alla dessa uppgifter har jag hittat i födelseböckernas notiser för barnen.

Kruxet är bara att i husförhörslängderna för dessa år och för dessa platser finns familjen inte med. Har letat igenom dessa en och två gånger, ja kanske 3 eller 4 gånger också, även ”min” släktforskarkollega (som också jobbar med samma familj) har inte heller hittat dom. 😦

Första gången dom dyker upp husförhörslängden är 1826 och då bor dom i 4.e roten i staden (Lindesberg). Du kan se Anders notiser så som jag har dem i släktforskningsprogrammet (blå fälten nedan)

Levde när sonen Anders föddes 1816 i Fornaboda, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesberg CI:12].
Levde när sonen Per Eric föddes 1822 i Snuggan, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesbergs Landsförsamling CI:12 p 295].
Levde när dottern Maja Stina föddes 1824 i Snuggan, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesbergs Landsförsamling CI:12].
Dessa tre barn finns med i födelseböckerna men var familjen bodde innan 1826 har jag inte hittat i Husförhörslängderna.

Hur ser livet ut innan 1826?

Levde 1826 i 4:e Roten, Lindesbergs stadsförsamling (T) [Lindesberg AI c:8 sid 111].
Flyttade 1826 från 4:e Roten, Lindesbergs stadsförsamling (T) till Siggeboda ägor, Siggeboda, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesberg AI c:8 sid 111, Lindesbergs Landsförsamling AI a:29 sid 631].
Levde mellan 1826 och 1832 i Siggeboda ägor, Siggeboda, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:29 sid 631, Lindesberg AI a:33 sid 912, CD Födda och vigda i Lindesberg och Guldsmedshyttans församlingar].
Dräng hos Per Andersson mellan 1827 och 1831 i Siggeboda nr 3, Siggeboda, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:29 sid 630].
Flyttade 1832 från Siggeboda ägor, Siggeboda, Lindesbergs landsförs (T) till Fornbohytte By, Lindesbergs landsförsamling (T) [Lindesberg AI a:33 sid 912, Lindesbergs Landsförsamling AI a:31 sid 203].
Torpare.
Levde mellan 1832 och 1834 i Fornbohytte By, Lindesbergs landsförsamling (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:31 sid 203].
Flyttade 1834 från Fornbohytte By, Lindesbergs landsförsamling (T) till Mårdshyttan, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:31 sid 203].

Kan inte hitta Anders med familj i Mårdshyttan mellan 1834-1835

Flyttade 1835 från Mårdshyttan, Lindesbergs landsförs (T) till Fanthytte ägor, Fanthyttan, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:31 sid 200].
Levde mellan 1835 och 1841 i Fanthytte ägor, Fanthyttan, Lindesbergs landsförs (T) [Lindesberg Landsförsamling AI a:31 sid 200, Lindesbergs Landsförsamling AI a:37 sid 937].
1835-1840 står det att Anders är född 1790 efter det 1789.
Flyttade 1841 från Fanthytte ägor, Fanthyttan, Lindesbergs landsförs (T) till Fornbohytte ägor, Fornbohytte By, Lindesbergs landsförsamling (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:37 sid 957].
Levde mellan 1842 och 1846 i Fornbohytte ägor, Fornbohytte By, Lindesbergs landsförsamling (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:37 sid 957].
Flyttade 1846 från Fornbohytte ägor, Fornbohytte By, Lindesbergs landsförsamling (T) till Skogen, Lindesby ägor, Wästantorp, Lindesberg (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:37 sid 1085].
Levde mellan 1846 och 1858 i Skogen, Lindesby ägor, Wästantorp, Lindesberg (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:37 sid 1085, Lindesbergs Landsförsamling AI a:43 sid 1196].
Flyttade 1858 från Skogen, Lindesby ägor, Wästantorp, Lindesberg (T) till Carlslund, Wästantorps ägor, Wästantorp, Lindesbergs landsförsamling (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:43 sid 1204].
Levde mellan 1858 och 12 februari 1861 i Carlslund, Wästantorps ägor, Wästantorp, Lindesbergs landsförsamling (T) [Lindesbergs Landsförsamling AI a:43 sid 1197].
Död 12 februari 1861 i Carlslund, Wästantorps ägor, Wästantorp, Lindesbergs landsförsamling (T) [Lindesbergs Landsförsamling FI a:9 p 4, Lindesbergs Landsförsamling AI a:43 sid 1196, Lindesbergs Landsförsamling AI a:43 sid 1204].

Så som ovan såg det ut för 5 dagar sedan. Jag gav mig inte utan vill hitta Anders Anderssons första år också och därmed när han var född. Vem han far och mor var så jag kan fortsätta med deras grenar bakåt. Jag kunde inte släppa honom även fast jag börjat på andra personer, också dom i min morfars del av släkten fast andra grenar. Bestämde mig för 4-5 dagar sedan att jag får helt enkelt sätta mig och läsa igenom Lindesbergs husförhörslängder från pärm till pärm för 1825 och åren före. Eftersom barnen var födda i Snuggan och Fornaboda så började jag med Landsförsamlingen.

Gick igenom Ala:28, men ingen som stämde in på familjen.

Gick igenom Ala:29, ingen träff där heller.

800 sidor att leta igenom men som sagt ingen träff.

Kollade även igenom Ala:30, den s.k. Nora fjärding men inget där heller. Var ju dock inte så många sidor, drygt 90.

Gick i går över på Stadsförsamlingen i Lindesberg Alc:7. På sidan 62 finns en dräng Anders Andersson, inget födelsedatum, inga andra datum mer än att det står under bortflyttad ”Brotorp 1818” (vilket jag inte hittar något mer om). Men framför namnet står det p.99. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0001780_00071 Gick till sidan 99 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0001780_00108 och HEUREKA!!!. Där finns dom längst ner på sidan. Där står Anders som ”Gifte drängen” och födelseår 1790. Hustrun Maria, inget födelseår eller liknande. Sedan deras tre första barn, Anders, Maja Stina (Maria Christina, som jag hittat i födelseboken och hon är inte samma Maja Stina som är född 1824, utan en annan som måste dött tidigt) och Per Eric. Prästen har kladdat väldigt, skrivit andra namn på barnen och strukit över m.m.

Detta gav mig ju familjen tillbaka till 1821, först och främst. 5 år tidigare än förut. Vad jag har, på olika sätt klurat ut så står det för Anders under ”Ankom från”, ”Fornbohyttan” ev. med förkortning för ”lilla” under och under ”Bortflyttad”, ”Lindes? Garphyttan”. Har efter att jag hittat detta om Anders letat i Fornbohyttan, men även Fornaboda, för 1821 men inte hittat något och efter 1825 i Garphyttan och inte heller där hittat något. 1826 vet jag ju att de bodde i Lndesbergs stadsförsamling 4:e roten och att Anders då står som torpare. Så ungefär ett år verkar det som han bott i Garphyttan? I alla fall om man ska tro husförhörslängden och prästen.

Någon som har nått tips hur jag ska gå vidare för att sedan hitta Anders födelse och hans föräldrar?