Karolinerryttaren deltog i två krig, dog i det sista

Tänkte återkomma till den man jag förut trodde var av adlig släkt men efter långt forskande kom fram till att han ”bara” var soldat, eller rättare sagt ryttare, som det visat sig nyligen Ryttare för Ryby, i Medåkers församling, i Livregementet till häst, Kungsörs kompani. Oj, det var en lång mening men nu är den slut. Mannen i fråga hette Olof Johansson och var min farfars morfars mormors morfar. Han benämndes vanligast bara Björnclou i efternamn i arkiven och så gör även jag i fortsättningen.

Olof var född 5 maj 1701, eller var han det? I födelseboken står det mars men i husförhörslängderna är det maj som gäller. Eller kanske var han född redan 5 maj 1698? Varför jag tar upp det ska jag förklara lite senare. Han föddes i alla fall i Garlinge, Medåkers församling i Arboga kommun, som det heter nu men då hette det väl inte kommun? Men Arboga ligger i alla fall i Västmanlands län. Hans far hette Johan Andersson och var född 26 oktober 1661 och hans mor hette Ingrid och var född 16 mars 1673. Var dom kom ifrån innan dom slog sig ner i Garlinge och födde 6 barn, 3 söner och 3 döttrar vet jag inte.

Karoliner till häst

Vad som hände och hur Olof levde fram till 1718 vet jag inte. Inte ännu i alla fall. Men någon gång på sensommaren eller tidig höst 1718 antogs Olof som Ryttare i Livregementet till häst. Han blev då Ryttare för Ryby under Kungsörs kompani och fick då nummer 59 och även namnet Björnclou. Hur jag vet att han antogs då är att i första Generalmönsterrullan han dyker upp i står det att han varit ryttare i omkring ett år och den rullan är daterad till 12 september 1719. Det är där min undring från ovan infinner sig om Olof var född 1698? För i rullan står att han 1719 var 21 år, Var det någon han hade uppgivit bara för att få bli soldat? Han var ju, enligt födelseboken bara 17 år vid tidpunkten när han blev ryttare.

Fredrikshald

Han borde alltså varit med under Karl XII:s belägring av Fredrikstens fästning i Fredrikshald, Halden heter det nu, i Norge under Norska fälttåget. Det var ju där, den 30 november, som kungen blev skjuten. Fälttåget avbröts, sydarmén marscherade tillbaka till Sverige och gårdarna medan nordarmén stod kvar utanför Trondheim längre norrut. Så snart Armfelt varskoddes om kungens död (och även avbrytandet av huvudanfallet), beslöt även han att retirera. Det blev en hård återmarsch, genom kallt klimat och soldaterna led svårt av törst, kyla och överraskades även av en snöstorm. Hälften av dem, 3 000 man, kom aldrig tillbaka från vad som brukar kallas Karolinernas dödsmarsch.

Varför jag tror att Olof Björnclou var med där är att när han kom hem från fälttåget så donerade han den 2 februari 1719 till kyrkan, 1 riksdaler 16 öre för, som det står i kyrkans böcker, ”LYCKLIG HEMKOMST”. Han var väl tacksam för att han kom hem helskinnad från Norge.

Han kom ju säkert hem någon gång i slutet av januari, hem till sin familj Ryby, Medåker. Snart började han längta efter en egen familj och under våren eller sommaren 1720 hade han ju hittat sin blivande hustru Brita Olofsdotter från Fellingsbro socken och Östra Norrby ägor som var nästan jämnårig med Olof. Hon var född 8 augusti 1701. Den 2 augusti 1720 betalade Olof ”Bröllopspenningar” till kyrka på 1 krona och 28 öre och den 25 september samma år gifte dom sig. Dom fick första barnet, en son Johan i augusti 1721 och sedan 2 söner till innan dom 1728 flyttade till Smedby, även det i Medåkers socken. Där dröjde det hela 6 år innan dom fick ytterligare en son, Nils som var född mitt i sommaren, 13 juli 1734. Drygt tre år senare kom deras första och enda dotter, min ana, Brita som föddes den 19 oktober 1737. Även hennes födelse är väldigt osäker. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro för i födelseboken står det, väldigt otydligt men jag tror det ska vara oktober månad. men sedan i hennes dödsnotis står det att hon är född 18 januari. Vet inte riktigt vilket jag ska tro på, men jag fastna för 19 oktober i alla fall. Efter Brita kom, nästan tre år senare, den sista sonen Adam, den 4 juni 1740. Då var Olofs hustru Brita 39 år gammal. Enligt Britas dödsnotis som du kan läsa nedan skull hon och Olof haft 10 barn, jag har bara hittat 6 stycken.

Den 8 augusti 1741 förklarade Sverige krig med Ryssland. Det s.k. ”Hattarnas Krig” där målsättningen var att hota den ryska huvudstaden S:t Petersburg och utlösa en statskupp. Denna kupp hade planerats av franska och svenska diplomater, och avsåg att störta Anna Leopoldovnas till Österrike vänligt inställda regim. Kuppen ägde rum i december, men den nya tsarinnan, Elisabet av Ryssland, svek sitt löfte att återlämna territorierna och fortsatte kriget.

Hotet mot den ryska huvudstaden hade lyfts redan 3 september då 20 000 ryssar under fältmarskalk Peter von Lacy avancerade från Viborg mot Villmanstrand och besegrade den svenske generalmajoren Carl Henrik Wrangel. I juni 1742 hade den 35 000 man starka ryska armén lyckats borttvinga 17 000 svenskar från Fredrikshamn. Lewenhaupts position försämrades alltmer och han tvingades retirera till Helsingfors. I augusti intog Lacy Borgå och Nyslott och omringade den svenska hären i närheten av Helsingfors. Den 19 augusti får Lewenhaupt och Buddenbrock order att de skall föras till Stockholm. Befälet ges nu åt översten Jean Louis Bousquet. Han undertecknade kapitulationen 24 augusti. Den ryska hären erövrade senare hela Finland i den lilla ofreden.

Efter att den ryska hären tagit Åbo anlände Alexander Rumjantsev och Erik Mattias von Nolcken för att diskutera ett fredsfördrag. Tsarinnan lovade att lämna Finland på villkoret att Adolf Fredrik, vars släkt var ingift i den ryska tsarfamiljen, skulle utnämnas till tronarvinge. Hattarna gick med på förslaget i hoppet om att Adolf Fredrik skulle få bättre fredsvillkor från tsarinnan.

Medan fredsförhandlingarna drog ut på tiden, förintade den ryska flottan en svensk flottilj i närheten av Korpo. Lacy följde upp segern genom att segla från Kronstadt och göra ett anfall mot svenska fastlandet, något han hade erfarenhet av från stora nordiska kriget. När hans flotta närmade sig Umeå 1743 kom slutligen nyheterna om Freden i Åbo.

Olofs kompani medverkade i detta krig vilket man kan se i Generalmönsterrullorna och hans namn finns ej med i den lista med hemmavarande ryttare som upptas i rullan daterad den 19 oktober 1741. I nästa rulla för ”Kungliga Majestäts Livregemente till Häst, Kungsörs Kompani” som är daterad 13 juni 1746 står Olofs tjänst som ”Vacant” från den 8 oktober 1744.

Olof dog i Kriget i Finland, vilket man kan utläsa från hans hustru Britas dödsnotis:

”Änkan Hustru Brita Olofsdotter ifrån Smedby
är född år 1701 den 8 Aug. i Fellensbro församb.
och Östra Norrby ägor. Fadren Olof Mårtensson
och Modren Kersten Persdotter. Renata. Tjent hos
ärligit folk så uti Schedvi, som här i denna
församb. År 1720 inträdde hon äktenskap med sin
för detta af(lidne) Man Olof Biörnclou Ryttare
för Norryby Rusthåll, then dog under Finska
Campagnen. Med denna sin Man haft 10 barn, 8 söner
och 2:ne Dottrar. Vita allment hkant(?). Varit
sänglingande af bröstwärk och andra Krämpor i 10
weckor, under hwilka hon lät bespisa sig med den
Heliga Nattwarden, och utmärkte mycken wördnad
och tålsamhet. Dog den 13 Februari och jorden
öferlemnad den 23 Ejusdem.”

Men eftersom ”Hattarnas Krig” varade 1741-1743 måste hans dödsdag vara tidigare än det datum som står att hans tjänst var vakant.